Hjälp oss att sprida läslust!

Högläsning med större barn och tonåringar

Av Jul 4, 2014 i Högläsning | 0 kommentarer

Man blir aldrig för stor för högläsning. I många familjer slutar man att läsa tillsammans när barnen lärt sig läsa själva – men det finns faktiskt de som fortsätter. Det är ju både kul och mysigt! Vi har pratat med två familjer som älskar att läsa tillsammans.

Anton och Caroline läser

Anton och Caroline

Anton Svensson, 12 år, och hans mamma Caroline har läst högt varje kväll sedan Anton var liten – och varje kväll får de sällskap av sin tioåriga schäfer som ligger i fotänden och lyssnar …

Berätta om era lässtunder! 
Caroline: – Det har blivit en ritual som är svår att hoppa över. Vi har hunnit med många böcker genom åren. I början blev det mycket faktaböcker, sedan blev det berättelser och så gick vi vidare till mellanåldersböcker, fantasy och deckare.
Anton: – Det är kul, vi har alltid gjort läst och det skulle kännas tomt om vi slutade. Vi har hittat många bra böcker som jag inte skulle läst själv.

Vad är det ni gillar med att läsa högt? 
Anton: – Att man kan diskutera boken och fundera tillsammans. Är det en rolig bok kan vi skratta ihop.
Caroline: – Det är en mysig och avkopplande stund innan man ska sova!

Vilken var er senast läsupplevelse? 
Caroline: – R.J Palacios Undret, den gjorde stort intryck på oss båda. Det är det som är så kul, att leta upp böcker som båda gillar!

Vad läser ni för böcker? Hur väljer ni? 
Anton: – Mamma är bibliotekarie och brukar ta hem några böcker och så väljer vi något vi båda vill läsa. Har vi läst en deckare tar vi något annat nästa gång.
Caroline: Vi har haft många favoriter och då är man glad om det finns mer än en bok av samma författare. Vi älskade till exempel Frida Nilssons böcker. Just nu läser vi I huvudet på Colin Fischer, en ungdomsbok.

Vad har läsningen har betytt för er? 
Caroline: – Jag tror den har betytt mycket för relationen till båda mina pojkar. Läser man till exempel en bok om hur det är att inte ha kompisar, så blir det lättare att prata om hur det kan vara på riktigt. Sen är det så klart bra för ordförrådet att man har lyssnat mycket på andras texter, och jag är övertygad om att man knäcker läskoden lättare också.

Bästa högläsningstipset? 
Caroline: – Var inte rädd för att prova lite annorlunda böcker. Vissa böcker bär man med sig länge efteråt. Och det spelar ingen roll om huvudpersonen är kille eller tjej!

Familjen Ekstrand

Ekstrands läser tillsammansFamiljen Ekstrand är en riktig högläsningsfamilj. Minst ett par gånger i veckan läser mamma Birgitta högt för barnen Moa, 16, Clara, 13, och Wilmer, 11 – och de har gjort det till en mysig vana som ofta innefattar fika och levande ljus.

Vad läser ni för böcker? Hur väljer ni?
Birgitta: – Eftersom jag är bibliotekarie har jag ganska bra koll på utgivningen och jag läser en hel del ungdomsböcker själv. Jag brukar ha ett förslag på en bok jag tror att alla skulle tycka om och ofta träffar det rätt. Jag brukar berätta lite kort om boken och läsa baksidestexten. Sen får alla tycka till. Vi tycker mycket om den vi läser nu, Legend av Marie Lu, och vi gillade också Arne Norlin och Andreas Palmaers serie Fans.

Vad är det för skillnad mot när ni läser själva? 
Wilmer: – Det är roligt att läsa tyst också, men ibland kan det bli lite ensamt. Ibland vill jag prata med mamma när jag läser själv, men om hon inte har läst min bok går det inte.
Moa: – När jag läser själv kan jag ju själv bestämma när jag vill läsa. Men ofta är det skönt att bara lyssna när någon annan läser. Det är väldigt avkopplande.
Clara: – Jag tycker nog mer om att läsa själv för då kan jag skapa min egen version av berättelsen. Nu är det mamma som på något sätt tolkar vad det står.

Finns det något som är mindre bra?
Moa: – När det är som mest spännande kommer Wilmer ibland med frågor och då blir jag irriterad.
Wilmer: – Jag tycker att vi läser för kort stund.
Moa: – Och om någon inte kan, så blir det ingen högläsning!
Clara: – Ibland hinner vi inte läsa för att klockan hinner bli för mycket, och det gillar inte jag.

Hur är er mamma som högläsare?
Clara: – Hon har en väldigt bra inlevelse och läser så man vill höra mer.
Wilmer: – Mamma är bra för om det till exempel står ”Adam, jag älskar dig, viskade Hanna” så vet hon liksom redan från början att det kommer att stå viska, och då viskar hon.
Moa: – Ja, hon läser med inlevelse.
Wilmer: – Och inte för fort!

Vad ger högläsningen er familj?
Birgitta: – Jag hoppas och tror att barnen kommer se tillbaka på våra lässtunder på ett positivt sätt. Vi läser inte högt i första hand för att någon ska läsa sig något, utan för att det är mysigt att dela en berättelse tillsammans. Vi umgås med varandra genom högläsningen och det är också värdefullt!

Era bästa knep och tips? 
Birgitta: – Gör det till en mysig stund. Du som är förälder måste bestämma dig för att du tycker det är viktigt och våga hålla den ståndpunkten. Sen är det viktigt att hitta den form som passar er bäst. Kanske måste ni pröva olika varianter. Kanske ska alla turas om att läsa högt? Kanske är frukosten det bästa tillfället för er?

Kommentar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Följande HTML-taggar och attribut är tillåtna: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>

468 ad