Hjälp oss att sprida läslust!

Blogg

Grattis Veronica med familj!

Skrivet av den 08/01/2015 i Läshjältar, Övrigt | 0 kommentarer

vinnare

Vi gratulerar Veronica Corell, vinnaren av böcker till ett värde av 5000 kronor. Hon hade läst en av de mest recenserade böckerna och har varit engagerad i projektet. Vinnaren valdes ut av Barnens Bokklubb.

Grattis Veronica! Kan du berätta lite om dig och din familj?
– Familjen består av mamma Veronica, Pappa Peter, Evelina 5 år och Ellinor 4 år.

Varför ville du vara med i projektet en läsande familj?
– Jag tycker att konceptet verkade väldigt trevligt. Jag arbetar som lärare och har genom mitt jobb förstått att inte alla föräldrar har tid eller möjlighet att läsa för sina barn. Att vi fick en bok gratis som vi sedan kunde skicka vidare till en annan familj var toppen, och jag vet att de tyckte att idén var bra.

Vad betyder läsning för dig?
– Jag är uppvuxen i familj där böcker alltid har spelat en viktig roll. Mina föräldrar läste mycket för mig när jag var liten och så fort jag kunde läsa själv har jag slukat böcker.

Vilken bok fick ni och vad tyckte ni om den?
– Vi fick Peter och Petra av Astrid Lindgren. Jag tyckte att det var en bra bok, min äldsta dotter ville läsa den flera gånger i rad vilket betyder att hon också tyckte om den. Min yngsta dotter tröttnade dock efter ett par sidor eftersom det är ganska mycket text.

Vad tänkte du när ni fick reda på att ni vunnit?
– Jag trodde först att det var ett skämt! Sedan blev vi alla väldigt glada, min man och jag satt i flera timmar för att försöka välja böcker som barnen ska kunna läsa själva framöver.

Intressant artikel i Svd

Skrivet av den 29/09/2014 i Högläsning, Övrigt | 0 kommentarer

Har ni läst det här i Svd? Väldigt intressant! Hela artikeln hittar ni här.

Lasning

Kvantitet eller kvalitet?

Skrivet av den 11/08/2014 i Läslust, Övrigt | 0 kommentarer

När det gäller läsning och läsinlärning pratar man ibland om ”en kvart om dagen” – att det är den tid man behöver lägga ner för att barnet ska lära sig läsa och bli bra på det. Men om man inte hinner? Är det kört då? Nej! Vi på Barnens Bokklubb tror att det är viktigt att läsa så mycket som möjligt för och med sitt barn, men det handlar inte bara om kvantitet. Det är minst lika viktigt med kvalitet. Hinner ni inte mer än en kvart varannan dag, eller tio minuter om dagen, så gör det inget. MEN – om ni läser en riktigt bra bok finns det en stor chans att ni kommer vilja läsa betydligt mer än en kvart om dagen. För bra böcker väcker läslust!

Lässtrategier – hur gör man?

Skrivet av den 06/08/2014 i Läslust, Övrigt | 0 kommentarer

Att jobba med läsförståelse handlar inte bara om att läsa. Man måste dessutom resonera kring och diskutera texten. Men hur ska man gå tillväga? I läsprojektet En läsande klass rekommenderar man fem olika lässtrategier som bygger på amerikanska modeller.

Lässtrategi 1: Spågumman
Spågumman är en läsare som kan se in i framtiden. Genom att granska textens rubriker, bilder, bildtexter, genre och se till sina egna erfarenheter ställer den hypoteser och försöker lista ut vart berättelsen kommer leda. Gäller det en berättande text försöker man gissa sig till vad som kommer ske längre fram. Är det en faktatext tar man hjälp av sina egna kunskaper om ämnet för att ta reda på vad texten kommer säga.

Lässtrategi 2: Konstnären
Konstnären lever sig in i texten och skapar inre bilder utifrån berättelsen. Med hjälp av sinnena återskapar man de dofter, ljud och rörelser texten berättar om. Vad ser du framför dig? Vad hör du för ljud? Hur känns det att vara i den här historien?

Lässtrategi 3: Detektiven
Detektiven är en nyfiken typ som noggrant reder ut främmande ord och uttryck. När detektiven inte förstår ett ord går den metodiskt tillväga för att ta reda på vad det betyder. Kanske går det att lista ut vad det betyder genom att sätta det i ett sammanhang? Eller liknar det ett ord på ett annat språk? Kan det vara så att det är sammansatt av flera andra ord? Metodiskt och med hjälp av forskning och förkunskaper närmar sig detektiven svaret.

Lässtrategi 4: Reportern
Vem? Vad? Hur? När? Varför? Vilken? Reportern är vetgirig och ställer frågor till texten. Först ställs frågor vars svar går att hitta direkt i berättelsen. Därefter ställs frågor som rör sådant som finns mellan raderna. För att hitta svaren måste då läsaren läsa noggrant och dra egna slutsatser. Slutligen ställs frågor om sådant som finns bortom texten – det vill säga frågor som måste besvaras med hjälp av läsarens tidigare erfarenheter och kunskaper.

Lässtrategi 5: Cowboyen
När man läst en bok är det dags för sammanfattning. Cowboyen samlar in information och sammanställer det viktigaste i texten.

Läs mer om strategierna på En läsande klass

”Läsförståelse kommer inte automatiskt”

Skrivet av den 04/08/2014 i Högläsning, Läslust | 0 kommentarer

Undersökningar visar att ungdomar blir allt sämre på att läsa. Men vad innebär det? Vad kan det få för konsekvenser? Och vad kan vi göra åt det? Vi ställde några frågor till lektorn och forskaren Barbro Westlund som arbetat mycket med läsförståelse.

Läsförståelse är livsviktigt. Utan förmågan att reflektera kring en text är det svårt att orientera sig i informationsflödet vi ständigt befinner oss i – särskilt för barn och ungdomar. Dessutom är läsförmågan något som påverkar många olika delar av livet. Det menar i alla fall Barbro Westlund som är lektor i läs- och skrivutveckling vid Stockholms universitet och har forskat kring läsförståelse i den svenska och kanadensiska skolan.
– Läsförståelse är ett tillämpningsområde som påverkar kunskapsinhämtande i alla skolämnen. Om man inte utvecklar god läsförståelse i grundskolan påverkar det barnens möjligheter att klara av högre studier, förklarar hon. Dessutom menar hon att en bristande läsförståelse i förlängningen leder till brister i det demokratiska samhällsbygget:
– Att kunna förstå och förhålla sig kritiskt och eftertänksamt till olika texter är en demokratisk rättighet som påverkar hur ett samhälle med dess medborgare utvecklas. Barbro Westlunds forskning har visat att man i den svenska skolan ännu inte ger barnen de viktiga verktyg de behöver för att utveckla sin läsförståelse. Bland annat behöver man arbeta mycket mer med själva analysen av texten.
– Läsförståelse kommer inte automatiskt bara för att man kan läsa flytande. Vi behöver hjälpa våra barn och ungdomar att använda olika lässtrategier för olika texter. Att använda sig av en lässtrategi innebär att man kombinerar läsningen med en typ
Barbro Westlundav analys eller reflektion. På så sätt skapar man en djupare förståelse av det man läser och utvecklar sin förmåga att tänka kritiskt och ifrågasätta. Barbro Westlund menar också att man framför allt i skolan måste bli bättre på att arbeta med närläsning av olika typer av texter ur olika genrer – och från skilda perspektiv.
Hon förklarar: – Det räcker inte att bara diskutera hur en karaktär i en skönlitterär text känner sig eller handlar – man måste också diskutera hur man kom fram till det. En annan viktig del i att lyfta läsförståelsen och öka läsningen är förstås att göra läsning mer attraktivt.

Barbro Westlund menar att det i mångt och mycket handlar om att skapa läsande förebilder, både i skolan och hemma. – Ett ökat läsande bör bli en del av vår samhällskultur. Flera studier visar tyvärr på en motsatt utveckling – men detta är ju något som ligger inom ramen för vad vi kan påverka. Även högläsning spe
lar en viktig roll i barns läsutveckling. Enligt Barbro Westlund kan en vuxens högläsning leda till att barnets ordförråd ökar på ett helt annat sätt än genom vardagsspråket. Hon tycker dock att det är viktigt att påpeka att det inte bara handlar om att högläsa.

– Det är hur man läser som ger effekt – att man samtalar om den gemensamma läsupplevelsen! Därför är ett medvetet val av bok viktigt. Det gäller att utgå från barnets intresse och utvecklingsnivå.

Läsandet bland pojkar ökar

Skrivet av den 17/07/2014 i Läslust, Övrigt | 0 kommentarer

Har ni läst den här artikeln i Dagens Nyheter? Väldigt intressant! De skriver bland annat:

”Föreningen Läsrörelsen ligger bakom flera projekt för att få fler barn att läsa. Susanna Ekström är litteraturpedagog inom organisationen och hon tror att det är de många olika lokala satsningarna i kommuner och på skolor som fått genomslag.

Samtidigt säger hon att föräldrarna har ett stort ansvar om utvecklingen ska fortsätta.Pojkars_lasning

– Vi vet inte riktigt varför pojkar läser mindre men jag tror att inställningen hos föräldrarna har stor betydelse. Ser pojken att hans pappa njuter av att läsa så signalerar man att det är något roligt. Annars framstår läsningen bara som ett tvång.”

Så nu fortsätter vi att sprida läslust och vara Läsande familjer!

 

Lässtund hos en läshjälte

Skrivet av den 10/07/2014 i Högläsning, Läshjältar | 0 kommentarer

Såhär kan det se ut en mysig sommarkväll hos en Läsande familj. En av våra läshjältar, Tina Karlsson läser tillsammans med sin familj. De läser #bok85, Spela för livet. En väldigt spännande och tänkvärd bok. Vi hoppas att familjen tycker om boken lika mycket som vi på Barnens Bokklubb!

Hur ser era lässtunder ut? Glöm inte att fota och lägga upp bilder på Facebook och Instagram med #enläsandefamilj. Givetvis kan ni även maila bilder till enlasandefamilj@barnensbokklubb.se. Vi är så nyfikna på hur det ser ut hos er alla!

Tina_med_familj

Smålänningen skriver om En läsande familj

Skrivet av den 09/07/2014 i Läshjältar, Läslust, Övrigt | 0 kommentarer

Tidningen Smålänningen skriver idag om Tomas Webster – en av våra läsande familjen. Jätteroligt tycker vi! Läs hela artikeln här!

Smålänningen

Läs genussmart!

Skrivet av den 07/07/2014 i Högläsning, Övrigt | 0 kommentarer

Är du trött på unkna könsroller i böckerna ni läser?

Här tipsar genusforskaren Renita Sörensdotter om hur man enkelt gör läsningen genussmart!

- Ändra och stryk onödiga benämningar. En söt sjuksköterska får till exempel bara bli sjuksköterska.

- Laborera med egenskaper som karaktärerna har. Stryk, ändra och lägg till.

- Byt namn och kön på huvudpersonerna. Låt prinsessan bli räddad av en annan prinsessa, låt alla ha samma kön eller vara könlösa.

- Låt karaktärerna byta relationer: mamma, pappa, moster, bror osv. – Byt bort typiskt svenska namn mot andra. Låt till exempel Josef och Mohamed bo i ett hus istället för Pelle och Lisa.

Högläsning med större barn och tonåringar

Skrivet av den 04/07/2014 i Högläsning | 0 kommentarer

Man blir aldrig för stor för högläsning. I många familjer slutar man att läsa tillsammans när barnen lärt sig läsa själva – men det finns faktiskt de som fortsätter. Det är ju både kul och mysigt! Vi har pratat med två familjer som älskar att läsa tillsammans.

Anton och Caroline läser

Anton och Caroline

Anton Svensson, 12 år, och hans mamma Caroline har läst högt varje kväll sedan Anton var liten – och varje kväll får de sällskap av sin tioåriga schäfer som ligger i fotänden och lyssnar …

Berätta om era lässtunder! 
Caroline: – Det har blivit en ritual som är svår att hoppa över. Vi har hunnit med många böcker genom åren. I början blev det mycket faktaböcker, sedan blev det berättelser och så gick vi vidare till mellanåldersböcker, fantasy och deckare.
Anton: – Det är kul, vi har alltid gjort läst och det skulle kännas tomt om vi slutade. Vi har hittat många bra böcker som jag inte skulle läst själv.

Vad är det ni gillar med att läsa högt? 
Anton: – Att man kan diskutera boken och fundera tillsammans. Är det en rolig bok kan vi skratta ihop.
Caroline: – Det är en mysig och avkopplande stund innan man ska sova!

Vilken var er senast läsupplevelse? 
Caroline: – R.J Palacios Undret, den gjorde stort intryck på oss båda. Det är det som är så kul, att leta upp böcker som båda gillar!

Vad läser ni för böcker? Hur väljer ni? 
Anton: – Mamma är bibliotekarie och brukar ta hem några böcker och så väljer vi något vi båda vill läsa. Har vi läst en deckare tar vi något annat nästa gång.
Caroline: Vi har haft många favoriter och då är man glad om det finns mer än en bok av samma författare. Vi älskade till exempel Frida Nilssons böcker. Just nu läser vi I huvudet på Colin Fischer, en ungdomsbok.

Vad har läsningen har betytt för er? 
Caroline: – Jag tror den har betytt mycket för relationen till båda mina pojkar. Läser man till exempel en bok om hur det är att inte ha kompisar, så blir det lättare att prata om hur det kan vara på riktigt. Sen är det så klart bra för ordförrådet att man har lyssnat mycket på andras texter, och jag är övertygad om att man knäcker läskoden lättare också.

Bästa högläsningstipset? 
Caroline: – Var inte rädd för att prova lite annorlunda böcker. Vissa böcker bär man med sig länge efteråt. Och det spelar ingen roll om huvudpersonen är kille eller tjej!

Familjen Ekstrand

Ekstrands läser tillsammansFamiljen Ekstrand är en riktig högläsningsfamilj. Minst ett par gånger i veckan läser mamma Birgitta högt för barnen Moa, 16, Clara, 13, och Wilmer, 11 – och de har gjort det till en mysig vana som ofta innefattar fika och levande ljus.

Vad läser ni för böcker? Hur väljer ni?
Birgitta: – Eftersom jag är bibliotekarie har jag ganska bra koll på utgivningen och jag läser en hel del ungdomsböcker själv. Jag brukar ha ett förslag på en bok jag tror att alla skulle tycka om och ofta träffar det rätt. Jag brukar berätta lite kort om boken och läsa baksidestexten. Sen får alla tycka till. Vi tycker mycket om den vi läser nu, Legend av Marie Lu, och vi gillade också Arne Norlin och Andreas Palmaers serie Fans.

Vad är det för skillnad mot när ni läser själva? 
Wilmer: – Det är roligt att läsa tyst också, men ibland kan det bli lite ensamt. Ibland vill jag prata med mamma när jag läser själv, men om hon inte har läst min bok går det inte.
Moa: – När jag läser själv kan jag ju själv bestämma när jag vill läsa. Men ofta är det skönt att bara lyssna när någon annan läser. Det är väldigt avkopplande.
Clara: – Jag tycker nog mer om att läsa själv för då kan jag skapa min egen version av berättelsen. Nu är det mamma som på något sätt tolkar vad det står.

Finns det något som är mindre bra?
Moa: – När det är som mest spännande kommer Wilmer ibland med frågor och då blir jag irriterad.
Wilmer: – Jag tycker att vi läser för kort stund.
Moa: – Och om någon inte kan, så blir det ingen högläsning!
Clara: – Ibland hinner vi inte läsa för att klockan hinner bli för mycket, och det gillar inte jag.

Hur är er mamma som högläsare?
Clara: – Hon har en väldigt bra inlevelse och läser så man vill höra mer.
Wilmer: – Mamma är bra för om det till exempel står ”Adam, jag älskar dig, viskade Hanna” så vet hon liksom redan från början att det kommer att stå viska, och då viskar hon.
Moa: – Ja, hon läser med inlevelse.
Wilmer: – Och inte för fort!

Vad ger högläsningen er familj?
Birgitta: – Jag hoppas och tror att barnen kommer se tillbaka på våra lässtunder på ett positivt sätt. Vi läser inte högt i första hand för att någon ska läsa sig något, utan för att det är mysigt att dela en berättelse tillsammans. Vi umgås med varandra genom högläsningen och det är också värdefullt!

Era bästa knep och tips? 
Birgitta: – Gör det till en mysig stund. Du som är förälder måste bestämma dig för att du tycker det är viktigt och våga hålla den ståndpunkten. Sen är det viktigt att hitta den form som passar er bäst. Kanske måste ni pröva olika varianter. Kanske ska alla turas om att läsa högt? Kanske är frukosten det bästa tillfället för er?